Livet är skört

En av mina bästa ungdomsvänner har under tragiska omständigheter avlidit, jag fick besked för ca två veckor sedan och jag så svårt att fatta att han inte finns mer. Jag tänker på hans tvillingpojkar som är i början på livet och som har mist sin far. Tomas som var min väns namn, och jag har haft så många fantastiska stunder i hop, jag minns sommaren 1975, jag hade vurpat och brutit mitt nyckelben, då kommer min vän och hämtar mig och han skjutsar mig runt hela Svealand så att jag följa DN´s 6-dagars som då var en stor tävling. För Tomas tog livet en annan väg, en inte så hälsosam, men han kämpade och kom tillbaka. Vi träffades för några år sedan och han var då så fräsch och mådde bra. Men någonting hände igen och sen gick det fort och för två veckor fick han komma till ro. Jag hoppas att hans oroliga själ har fått frid.