Vinterträning

Vintertränigen har förändrats en hel del under mina år som cyklist. Nu finns det fina trainers som man kan sätta upp sin racer i, det finns mtb som man kan sätta fina dubbdäck på vilket möjligör utomhusträning även om det är glatt och snöigt ute. Tidigar var man hänvisad till testcykel och en gammal racer som man försett med skärmar och nabbdäck(crossdäck). Problemet med testcyklar var att få till sittställning som var snarlkik den man hade på racern. Fick man det så fungerar det lika bra med testcykel som med trainer, tycker jag. Men racer med nabbdäck var ingen höjdare när det blev glatt på vägen, åtskiliga är dom gånger man synat vägen på den tiden. Dagens cyklister tränar ofta med pulsmätare och olika pulszoner, själv sätter jag tummen mot halsen någon gång då och då och känner av pulsen. Personligen tror jag att lite av glädjen med cykelåkning skulle försvinna om jag skulle låta vetenskapen styra min träning. Jag använder knappt dator på min cykel, endast då jag befinner mig på okända vägar. Men jag har inte så stora mål längre med min cykelåkning, att hålla mig i något så när i form får räcka. Jag har lagt upp min vinterträning på följande sätt: två löppass/veckan, två intervall pass på trainer samt två distanspass utomhus på helgen, vilodag på måndagar.