För en del år sedan lärde jag känna en ung gosse som kom till en klubbträning på en
Bianchi, det här var någon vecka före
Vättern rundan som han skulle åka. Hans namn är Mikael Henriksson, på just det här träningspasset så märkte jag en sak och det var att han drog på alldeles för tunga växlar samt att han tog
förningar som om han inte tyckte att det var någon idé att vi andra bemödade oss, jag minns också att på slutet när vi
gamelrävar började
trissa så blev han styv i benen. Men han lärde sig snabbt,
vurpade på
Vättern och förstörde cykeln, skaffade en
Crescent om jag inte minns fel. Jag har under alla år jag hållit på med cykelsport träffat på många talangfulla cyklister, men få av dom har haft Mikaels
potential Tänk om han haft tålamod och gett
landsvägscyklingen ett par år, då hade vi haft en svensk mästare i klubben, jag är helt övertygad om det. Men nu är inte Mikael funtad på det
viset, han vill hålla på med lite av varje och är ändå otroligt bra på det han gör. Avslutningsvis vill jag
gratulera han till en mycket fin 2a plats på
Sollerön och att bli 2a efter Peter Johansson det är inte kattskit för han är bra trots sina 43 år.